Jag drömmer om det, nästan alltid

En sak jag känner och reflekterar över är att jag saknar sällskap, någon, något.
Men när jag följer med någon eller en grupp känner jag mig inte som en i gruppen. Det är som en stenhård men genomskinlig mur runt mig. Så varför testa igen och igen?
Kan jag bryta ner muren då?
Jag får en känsla på ett nej, det är lite så jag är. En tänkare, studerar, ser, följer.
Men följer aldrig riktigt med.
Nån dag kanske det kommer någon jag följer med öppna sinnen.
Jag drömmer om det, nästan alltid.

Annonser

4 reaktioner på ”Jag drömmer om det, nästan alltid

  1. Jag känner så väl igen det där. Skulle kunnat vara jag som skrivit dem där orden. Man önskar att man kunde följa med strömmen någon gång..

    Gilla

  2. Ja, jag tror det, för min del.
    Den känslan har med Asperger syndrom att
    göra, Asperger har man hela livet.
    Och jag har alltid varit en person som
    studerar och tänker.
    Men jag menar såklart att det inte behöver vara så för alla!
    Du kanske finner någon som du kan känna dig helt 1 med. Jag hoppas mycket att du finner den personen!
    Jag har haft vänner som jag känner mig nästan helt 1 med.
    Men aldrig riktigt.
    Men vem vet.
    Kram! Vanjavit

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s