Fått perspektiv på det hela

Jag har fått en del perspektiv på det hela.
Varför det som är just nu.
Från onsdagen har jag gjort för mycket.
Joggade tre dagar i sträck, saken är den att
jag inte hade sprungit så på år.
Fredagen var det hemresa, även fast det var bra, såklart.
Så är hemresorna ett mega-monster som slukar energin.
Sen då, uuuuunderbara SJ, tåget först nästan två timmar försenat
och så när man kommer på stämmer inte vagnarna.
Jag drabbas av panik och ångest efter de som hade min
plats inte fattade att de hade min plats, eller något.
Min Asperger blev 100% stark, plus ADHD och resten.
Jag ville inte det, men jag faller ändå ner, tur nog på en sittplats
och skämdes offentligt för min svaghet, tjöt och panik andades.
Det var inte min plats, men jag väntade och frågade den som kom,
men jag fattade inte svaret helt, men han sa att jag kunde sitta där.
Efter 20 minuter kommer någon, knackar på min axel och säger
att det är hennes plats.
Jag försökte förklara, men när jag inte lyckades hände samma sak,
jag tjöt och tappade andan.
Någon berätta läget.
Jag kunde sitt där resten av resan.
Under resan dränkte jag mig själv med självförakt.
Så typsikt gamla mig.

Detta är förklaringen för vissa av mina senaste inlägg.

Annonser

2 reaktioner på ”Fått perspektiv på det hela

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s