Som ett frågetecken

Jag är i en period nu då jag inte förstår omvärlden, eller ens mig själv. Tror just att det är anledningen också, till att jag inte förstår det som händer runt omkring … För jag står med tomma ögon mot själv. Jag kan inte ta på vad jag känner, herregud, jag vet inte ens vad känslan i kroppen är! Som är hemskt frustrerande, när den där känslan växer. Och jag vet inte då ens, vad det är jag egentligen känner. Och det där med omvärlden, så tror jag att alla är arga på mig … Innerst inne vet jag att det inte är sant. Men jag misstolkar folks röster och mimik, egentligen kanske bara personen är trött, och inte alls arg.

Jag är så förvirrad i dagsläget, jag försöker hitta känslan genom att skriva och göra skisser … ja, jag försöker verkligen. Men i tankarna är jag ofokuserad. Allt det här är så frustrerande, känner mig som en komplett idiot, på något sätt.

Annonser

6 reaktioner på ”Som ett frågetecken

  1. kan du sluta skriva om mej eller?hehe skoja:)men vet hur det är.ja förstår inte den ”andra”världen.men ja förstår andra människor som har samma som mej som du.den andra världen är bra skum<3

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s