Dear darkness

Idag är jag vresig, en ilska jag samtidigt jag känner mig kluven till. Hela jag är kluven, känns det som. Och marken jag står på här ostadig. Nästan som marken skulle falla isär, och jag bryter mig igenom då och sen faller jag.

Ibland hatar jag allt, ibland älskar jag allt. Ibland vill jag inget annat en ge upp, ibland vill jag leva för alltid. Nu är jag i ett mitt i mellan läge. Den grå zonen. Allt vinglar till ostadigt, jag kan falla ner och när som helst, var som helst. Mina ben viker sig, men jag håller mig uppe. Mina ögon blundar, men min kropp fortsätter att gå. Jag är så vilsen, så känns det idag.
Jag försöker att blockera allt som jag inte vill tänka på, eller allt jag inte orkar tänka på. Men blockeringen funkar inte. Inte heller för de ovälkomna känslorna.

Annonser

10 reaktioner på ”Dear darkness

  1. det va så lite.allt du går igenom har ja gått igenom så ja försöker bara dela av min erefarenhet till dej syster<3love you<3love mej att du inte skär dej för det hjälper inget syster.vi har vart den vägen alltför många gånger och vi vet båda hur dåligt man mår efteråt.tänk bara på onsdag<3

    Gilla

  2. Freddy: Och jag uppskattar det så mycket ❤ Men kan inte lova en sån stor sak. Ett självskadebeteende är en sak som inte blir slut på en dag, man får räkna med återfall, men med tiden bli de mer sällan och sen tynar det bort. Kan inte lova det för att jag får dåligt samvete om jag gör det. Men jag kan lova dig, att jag försöker så mycket jag kan, för att stå emot ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s