Mina diagnosers närvaro

Det är sällan jag skriver, som det har varit ett bra tag nu. Jag finner inte orden. Jag stirrar på ett tomt papper eller yta. Men kommer inte mycket längre en så. Skrivkramp kanske man skulle kunna kalla det. Fast samtidigt är det så mycket annat jag pysslar med. Bortsett från den intensiva terapi formen DBT, som jag går på. Så jobbar jag även, skriver egen musik, promenar gärna, och så alla hushållsysslor behöver man givetvis fixa med. Men jag tränar också mer på att hushålla energin, vilket gör att jag behöver utesluta vissa saker. Kanske är skrivandet just en sådan sak …

I alla fall, jag mår helt okej. Läget är under kontroll. Fast samtidigt är jag lika frustrerad som vanligt, att jag ännu slåss och kämpar för att ta igenom mig en dag.
Även fast min problematik inte alla gånger syns från utsidan. Så finns alltid Asperger och ADHD där. Det är nästan så att jag konstant känner det. Är medveten om hur mycket det ställer till det i skallen, och min Emotionellt instabila personlighetsstörning gör det inte lättare heller.
Ibland känner jag mig som en ren katastrof. Men mer och mer, börjar jag känna ett lugn. Och i framtiden kanske jag till och med kan acceptera mina diagnosers närvaro.

Annonser

4 reaktioner på ”Mina diagnosers närvaro

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s