Senaste om självbiografin, och en nyhet!

IMG_20150908_152432

Det är ganska mycket som händer i mitt liv just nu, för det mesta är det positiva saker. Men jag har även stött på hinder, bland annat  i vissa relationer, men det har inte varit något som är omöjligt att lösa. Men visst sätter det käppar i hjulet.

Arbetet med självbiografin går fortfarande framåt. Nu är jag inne på den sista delen av tre, som också är den jag känner är lättast.
De andra två har varit svåra, på olika sätt. Bland annat att minnet sviker, och att jag behöver fundera en hel del över hur
jag ska pussla ihop det, och formulera det på det bästa möjliga sätt.
När den sista delen är klar, kommer det pilliga jobbet börja. Stavning och grammatik kontroll, eventuell utökning av text, välja ut bilder att ha boken, påbörja omslag, hitta en villig korrekturläsare (har eventuellt en på spåren), och det sista, kontakta Vulkan.
Så det kommer nog bli lite omständligt, men jag känner på mig att slutresultatet kommer bli riktigt bra!

En annan nyhet som jag inte avslöjat ännu, är att jag ska börja att spela i bandet som jag för ett tag sedan avböjde ifrån. Jag hade då nyligen flyttat hem, fått en ny praktik och påbörjat DBT-behandlingen. Det blev helt enkelt för mycket. Men för ett tag sedan bestämde jag mig för att åter ge det ett försök. Vi har inte börjat spela in låtar ännu, och det kommer nog dröja ett litet tag, som vi startat ett samarbete med en person som kommer hjälpa oss att vidareutveckla låtarna. Det kan bli så att text och sång behöver ändras då. Men jag är utan tvekan på G! Samtidigt som det händer mycket, arbetar jag med färdigheterna som jag lärt mig i DBT:n, för att skapa balans och struktur.

Annonser

23 år

Igår fyllde jag hela 23 år. Alltså har ett annat år passerat, och i rask takt. Men det har varit ett år då jag utvecklats enormt mycket. Nyligen slutade jag efter två år DBT-grupp, och det var sista året då jag själv kunde se, och lägga märka till hur mycket som faktiskt skett i min utveckling.
Det har inte varit någon lätt resa till det stabilare liv, och jag behöver ständigt arbeta med det. Men det har varit tydligt att DBT:n har gett resultat av mitt fulla engagemang. Nu är det dags för ett nytt kapitel. Jag fokuserar på musik och självbiografin, som jag redan skrivit hälften av.

Jag firade födelsedagen med familjen, med fika jag själv bakat. Smulpaj och en chokladbakelse som är hur god som helst, som faktiskt i innehåller svarta bönor. Det blev många skratt, och en hel del prat. Tack så mycket för att ni finns, min älskade familj.

DBT avslut och om min självbiografi

Det är min avslutning i DBT-gruppen idag. Tiden har gått så fort… Fast det känns skönt att äntligen sluta, jag har känt mig redo för det ett tag nu.
Det känns lite overkligt, och det kommer säkert kännas tomt ett tag framöver. Men det kommer bli skönt att fokusera på andra mål.

Jag har börjat komma igång på riktigt med min självbiografi. Och jag har bestämt mig för att ge ut den sedan. Jag har kvar vissa delar från mitt gamla material, men hela upplägget är annorlunda. Och jag skriver väldigt ärligt och sant mot mig själv. Det kommer inte bli någon lätt läsning, som min barndom knappast varit vacker. Men det kommer även finnas mycket hopp, kunskap och reflektioner i boken.

Artikel om Borderline/Emotionellt instabil personlighetsstörning

Jag har nyligen upptäckt en artikel om Borderline, även kallat Emotionellt instabil personlighetsstörning. Ni kan läsa artikeln här: 5 anledningar att prata om den dödliga diagnosen Borderline. Vilket förklarar på ett kortfattat, men tydligt sätt vad det kan innebära att leva med diagnosen, blandat med kort fakta om Borderline.

IMG_6053art

Som Petrovic säger i reportaget: ”Även om allt är bra har man svårt att reglera känslor.” Är mycket riktigt. Trots att jag har haft turen att få gå i Dialektiskt beteendeterapi, förkortas som DBT. En terapiform som är särskilt hjälpsam hos personer med Emotionellt instabil personlighetsstörning.
Är jag medveten om att jag kanske aldrig kommer bli helt fri från problematiken, som det till viss del är genetiskt. Skillnaden är nu att jag lärt mig att ta avstånd från gamla beteenden, och istället använder mig av DBT-färdigheter.

20110622-IMG_1254

Jag tror ju fler patienter som får möjlighet att gå i DBT, kommer göra stor skillnad för individernas liv och framtid. Nackdelen är kötiden, jag fick själv vänta i ungefär 6 månader innan jag kunde börja. Jag tycker att fler DBT-team behövs, det kan förändra framtiden för många som kämpar genom att överleva dag för dag.

DBT avslut närmar sig och känslorna som hör dit

Det har plötsligt blivit så definitivt. Nu när datum satts för mitt avslut i DBT-gruppen. Jag har gått igenom alla moduler två gånger, och det är den tiden man max går i gruppen, vilket är cirka 2 år. Den inviduella terapin fortsätter, även fast man trappar ner samtalen i den takt som passar en själv.

Jag har insett, det är så klart. Det är tre veckor kvar till mitt avslut, veckan efter det kommer jag inte tillbaks dit. Jag kommer ta avsked, krama om mina DBT-grupp behandlare, i vetskap om att det är dags att gå vidare. Vi kanske stöter på varandra på avdelningen, eller kanske inte.
Gruppen har blivit som en sorts andra familj, tiden tillsammans har varit så betydelsefull. Mina ögon tåras, samtidigt som mitt hjärta och själ säger att det är dags, ett nytt kapitel tas vid.

Även fast det känns sorgligt, vemodigt. Så är det skönt att sluta i gruppen också, som det varit intensivt och tidskrävande.
Jag har inte berättat officiellt ännu, att jag kommer åka till Boxholm igen för att spela in låtar med bandet. Det känns skönt att jag kan börja fokusera på andra mål jag har i mitt liv.

Till skillnad från förut, har jag nu ett par stadigare ben. Jag är en helt annan människa nu, en vad jag var för två år sedan, samtidigt inte alls. En sak är i alla fall självklar, att jag aldrig mått bättre i hela mitt liv.

Balans i rutin, struktur och schema – Om att leva med Aspergers syndrom

Något som är positivt med att ha Asperger syndrom, men också kan ställa till problem, är att jag har ett stort behov av en strukturerad vardag, och jag är väldigt rutinbunden.

Den positiva aspekten, om jag följer mina rutiner, är att jag nästan alltid får alla mina dagliga sysselsättningar gjorda. Och på jobbet är jag väldigt samlad, och min insats på biblioteket uppskattas av resten av personalen.
Nackdelen är, att jag lätt får ångestpåslag om schemat ändras.
En annan nackdel är att jag har svårt att lyssna på min kropp, ändra mitt schema, eller minska en del av mina aktiviteter.

Som idag till exempel, även fast jag är sjuk/förkyld, städade jag hela lägenheten. Jag drog inte heller ner på moment som inte är lika viktiga. Men som skulle ha underlättat för mig om jag gjort.
Konsekvenserna av denna handling blir en kraftig utmattning, och jag kan inte heller njuta av att min lägenhet är ren och fräsch, som jag är så pass fysiskt och psykiskt trött.

I DBT lär vi oss att lyssna på vad kroppen, känslor och tankar vill säga oss. Och under den tiden jag gått i DBT, har jag haft det lättare att ta hand om min kropp, och förhindra utmattningssymton.

Men vissa dagar, och det kommer nog alltid finnas gånger då jag har svårt att avstå från mitt förnuftmässiga tankesätt. Mitt mål är att mina känslor, också ska få en starkare röst.

Sömnbrist

image
Jag har hamnat i en spiral. I flera månader har min sömn krånglat. I början tänkte jag att det var en fas, och väntade in att det skulle passera.
Men det har nu under en längre period pendlat kraftigt. Ibland har det blivit bättre, men sen sover jag betydligt sämre igen.
Det är påfrestande, och har tagit på min kraft, och påverkar även mitt mående.

I mer än en vecka kan jag sova fyra timmar för lite varje natt. I det långa loppet kan jag säga att det påverkar en mer en vad man tror.

Även fast jag gör allt för att jag ska kunna sova, kedjetäcket, motion, spikmattan, varva ner under kvällen och så vidare. Men sömnen strular ändå. Vilket är väldigt frustrerande.

Jag känner mig smått panikslagen, som jag sover sämre igen. Det är tisdag, och jag känner mig redan så trött som jag brukar göra på fredagar, efter en vecka med jobb och DBT.
Jag vet inte hur jag ska orka att ta igenom den här veckan.

Men efter samtalet med min inviduella terapeut, har jag ändå en plan, och strategier/färdigheter att använda. Och förhoppningsvis så kommer ändringen med min medicinering kunna hjälpa till med en stabilare sömn.